Bra, men inte tillräckligt.

Fick besked från csn idag, de ger mig pengar, tack för det, MEN, första utbetalningen kommer den 25/10. Det är förståeligt, men hur ska mina små pengar jag har nu räcka till allt tills dess? Jag måste köpa en klänning, gärna två och mat och det där gymkortet som jag längtar så mycket efter får vänta. Jag saknar gymmet otroligt mycket, det känns inte alls bra i kroppen. Och kläderna jag har känns inte bra, värst är det på skofronten, men snart kommer det ju ett par nya converse, hoppas att de passar.

Sedan måste jag gå till doktorn, jävla utslag jag har på benen. De hade blivit bättre, men nu i två dagar har de gjort mig galen. Vet inte vart jag ska vända mig för det heller. BAH!

Näe, saker blir bättre men jag har ändå mycket ångest.

Bitter?

Är jag så här bitter för att jag är sjuk? Det gör så ont, jag vill bara vara i skolan, orka med det andra som ska fixas. Men det går inte, mat smakar ingenting, ibland börjar jag hosta tills jag kräks. Jag hinner inte och när jag ligger död i sängen och grinar blir det inte bättre, bara sämre. Fanfanfan.

Helvete, jag vill dö.

Näsblod igen.

Nu har jag blött näsblod tre gånger i mitt liv, två av dem den senaste veckan.

Igår var det korridorsfest, gjorde jag något dumt? Tror inte det men är nojjig som vanligt, det var inte jag som hade vattenkrig i köket iaf… Bakfyllan kom som en chock när jag tagit min eftermiddagslur, var uppe till efter fem men vaknade innan tio. Så jag är trötter. Funderar på att cykla en sväng snart. Det kanske är skönt när man mår dåligt.

Ekonomin går skit, blabla, jag orkar inte riktigt, känner att min kropp protesterar på fler sätt. Huvudvärk varje dag, problem med maten och annat. Försöker att ta det lungt, men fan vad svårt det är.

TRÖTT

Jag är så trött på trasig kärlek!

Kärlek på distans, kärlek där den ena behandlar den andre som skit.

Vadfan, ja, dom är ju inga skönheter på bild. Den ena gör att en komplimang aldrig mer kan tas på allvar. ORKA!

Nej, jag blir bara elak. WTF, jag kan få så mycket bättre. Låt mig bevisa det. Det måste vara så!!!

Kamerahelvete.

Jag har så roligt i skolan, men imorgon är det föreläsning på universitetet igen, sedan novischdag. Jag är sjuk och har en hel del att göra… Men lite party mitt i veckan ska man väl hinna med och ha råd med, eh. Jag hade fått ett konstigt brev från csn. Kanske gjorde jag en miss som inte ville beställa alkohol från tyskland, men åh, näe, jag vill inte ha en massa hemma. Kanske nästa gång…

Jag saknar pojkarna där hemma. Jag har inte haft någon kroppskontakt på mer än en vecka. Inte på riktigt alltså, bara när någon knuffat till mig, det är lite jobbigt. Jag vill kramas! Pojkarna här är fina de med. Vissa av tjejerna förstår jag mig dock inte på, inte alla pojkar heller men det är annorlunda. Bor i en ganska grabbig korridor.

Men jag är bra på att fota, synd att mina kameror lägger av bara. Fan fan fan, en D700 går loss på mer än vad jag kommer att ha på länge. Men varför köpa ett mellanting? Skit också.

Fan vad fint.

Alla är så fina, jösses. Och jag tror att folk tror att jag flirtar, men hur ska jag vara då? Jag är ju sådan.

Men det är ju inte bara de i Lund som är fina… Love. Ja, det är det faktsikst ganska erkänt nu. OJOJ!

En fin utbytestudent säger bra saker. Lyssna lyssna! mm.

Saknad!

Jag saknar Mr M så otroligt mycket, har inte kunnat låta bli att kolla på gamla bilder, Jazzfestivalen, midsommar… Det blir inte så igen. Det är trasigt och känslorna finns inte ens kvar, men jag saknar ändå. Han har ju varit mer än min kärlek, min bästa vän också. Mm, han luktar gott.

Någon har skrivit en låt jag skrattade mycket åt, någon annan var lite söt igår. Många andra fick mig att skratta. Yep, lundalivet är ju ganska fint, men jag vill inte ha lördag. Orka springa in i folk. Det är en liten stad.

Första sjukfrånvaron.

Fan också, igår började jag hulka och ha mig och klart att det inte skulle bli bättre. Är det psykosomatsikt eller är jag sjuk? Hur ska jag veta, det känns på samma sätt att spy oavsett anledning. Känns som att det var en ganska viktig dag, men what to do. Nu har jag klämt en smoothie som fått stanna i magen, peppar peppar.

Jag vill gå och lägga mig, är helt slut och har ont i magen. Lukar svett trots att det inte är alls länge sedan jag duschade. Jag vill inte det här. Det måste gå över snart, och ångesten, varför har jag den. Okej att det inte var helt klockrent, men jag ägnade en hel natt åt prat om musik, ovanligt? Nä, men det enda jag kan tänka på är vad alla andra tycker. Och vad spelar det för roll när jag vet? Jag gjorde det för att jag hoppades att saknaden efter Herrn skulle bli bättre men inte alls. Det känns bara konstigt, för jag kan inte ens säga att jag saknar honom. Han är så jävla fin och det är så otroligt fel.

Vill åka hem, funderar över vad jag tänkte med när jag gav mig av hit. Jag måste skärpa mig. Om jag äter något kanske. hm. Om två veckor är det korridorsfest, då måste jag hålla mig i skinnet. Jobbigt att bo med människorna annars. Jag hatar att jag skäms över mitt riktiga jag.

Hemhemhem.

Jag vill åka hem. Jag hade kul igår, men jag känner mig så konstigt ensam och försöker bota det på fel sätt. Även då jag kanske inte ska ha ångest för det. Om jag blir kliad på ryggen och har det fint är väl det bra och det var första gången sedan i mars jag gjorde något, så ångest väck!

Borde äta, men har ingen lust. Vill bara sluta gråta. Det är klart att känslorna jag haft hela veckan bubblar över när jag är bakis. Så farligt är det ändå inte. Men helvetes jävla problem med att tro på vad folk säger och jämt tro att alla pratar illa illa om mig. Helvete.

Den där drömmen.

Jag hade en dröm inatt som gjorde att jag vaknade lite underligt, nästan glad, fast ändå inte, det kanske var ett hånleende på läpparna… Nu kom jag på vem jag drömt om, vad fan. Okej att människan ibland är snygg som få, men att nästla sig in i mina drömmar sådär utan att jag ens tänkt på honom på väldigt länge var dumt. Eller jag fick mig ett gott skratt, hittade musiken som han gör på myspace, sjunger fint, men vad fan är det för text?!

Yeah well så blir det, nu fick jag skratta. Det är svårt annars, så mycket jag måste fixa. Får se om jag kan hitta en skrivare imorn och all studielitteratur, mina nycklar, tvättid och så var det något mer. Vad kan jag inte minnas. Jo, jag ska göra två bildanalyser också, men det var inte det… Fuck. Yes please.

« Older entries